Namnet dyker upp i en repris, i en podd eller i en mening från en granne som var barn på femtiotalet, och sedan blir det hängande i luften. Vem var Tumba-Tarzan, och vad har han egentligen med Tumba att göra? Det mesta som cirkulerar om honom är återberättat i led efter led. Den här sidan håller sig till det som går att slå upp i arkiv, register och lokal dokumentation, och skriver ut varifrån varje uppgift kommer. Där leder spåren inte till tätorten utan till Grödinge, socknen i kommunens södra del. En grotta under tre flyttblock i socknens skogar är den enda lämning i hela Sverige vars beskrivning i det nationella lämningsregistret nämner Tarzan.
En enda lämning i hela landet nämner Tarzan
Riksantikvarieämbetets lämningsregister täcker hela Sverige. Söker man i det på ordet Tarzan kommer exakt en post tillbaka, och den ligger i Grödinge socken i Botkyrka kommun. Lämningen heter L2017:4389 och har alternativnamnet Tumba Tarzans grotta. Registret klassar den som ett naturföremål med bruk, tradition eller namn, alltså en naturbildning som fått betydelse genom det som människor gjort och berättat om den. Posten är bekräftad i fält, med fältdatum 1981, och lämningen anges vara synlig ovan mark.
Beskrivningen i registret är kort. Den migrerades från det gamla fornminnesregistret 2018 och en del blanksteg försvann på vägen, så här är de återinsatta men inget ord ändrat:
Grotta under 3 flyttblock 5×7 m st där Tumba Tarzan och hans bror bott fram till 1950-talet, enligt ortsbefolkingen (familjen som arrenderar Malmsjö). Tumba Tarzan och brodern stal mat frukt, kycklingar och mjölk bl a i gårdarna. Men aldrig mer än vad som behövdes för dagsbehov. Varje gång de lämnande sin ”grotta” spände de sytråd mellan träden runtom grottan för att kunna kontrollera ifall någon hade varit där medan de var borta.
Två saker är värda att notera. Registret anger själv sin källa, ortsbefolkningen och närmare bestämt den familj som arrenderade Malmsjö, alltså inte en polisutredning eller en dom. Och Riksantikvarieämbetet sätter en brasklapp direkt efter texten: beskrivningen är inte kvalitetssäkrad, och information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Det som står i registret är alltså nedtecknad lokal tradition, inte fastställda uppgifter. Att de stal står där, och att de bara tog för dagsbehovet står där, och båda delarna kommer från samma grannar.
Var grottan ligger
Registret ger en punkt i SWEREF 99 TM, 659083 öst och 6560185 nord, vilket motsvarar ungefär 59,1510 nord och 17,7817 öst. Läget är manuellt inprickat på fastighetskarta i skala 1:10 000 och registret anger tio meters felmarginal, så det är en trakt snarare än en adress. Terrängen beskrivs som flyttblock i nordnordvästligt sluttande, kuperad bergsmark, skogsmark med gles barrskog.
Räknat på registrets egen koordinat ligger platsen drygt sex kilometer sydsydväst om Tumba tätort. Malmsjö säteri, vars arrendatorer alltså är källan till beskrivningen, ligger drygt en kilometer nordnordväst om punkten, vilket gör uppgiftslämnarna till närmaste grannar. Till Lida friluftsgård är det knappt sex kilometer österut. Det är samma sammanhängande skogs- och sjöområde i södra Botkyrka som Lida är porten till, fast en bit västerut, bort från lederna och spåren.
Registrerad, men inte skyddad
Att en plats står i lämningsregistret betyder inte att den är fredad. Grottan är bedömd som övrig kulturhistorisk lämning, och Riksantikvarieämbetet förklarar skillnaden så här: de lämningar som inte uppfyller alla kriterier för att bedömas som fornlämningar kallas för övriga kulturhistoriska lämningar, och de omfattas inte av det direkta skyddet i 2 kap. kulturmiljölagen. Ett av kriterierna för fornlämning är att lämningen ska ha tillkommit före år 1850, vilket ett gömställe från 1950-talet inte klarar. Kriteriet är dock inte absolut. Riksantikvarieämbetet skriver att detta inte gäller en lämning som tillkommit 1850 eller senare, om inte länsstyrelsen gjort en särskild fornlämningsförklaring. Någon sådan förklaring redovisas inte i posten.
I posten finns heller ingen uppgift om skyltning, vård eller iordningställd stig. Den som letar upp platsen i dag hittar med registrets ord tre flyttblock i barrskog, inte ett besöksmål.
Fotografiet från Tyttinge, 1955
Grödinge hembygdsförening har ett fotografi i sina samlingar som är daterat till 1955 och registrerat på byn Tyttinge i Grödinge. Bildtexten säger att de avbildade står vid TumbaTarzans boplats. Bilden finns publicerad av Stockholms läns hembygdsföreningar på DigitaltMuseum under nummer se_ab_GHF_00003, med licensen CC BY.
Motivet är inte dramatiskt. Fem män, flera i kavaj och slips, står och sitter kring en hög av packning i granskogen: väskor, en kanna och ett gevär som ligger i riset. Bildtexten namnger flera av dem men säger inget om vad som just hade hänt. Tyttinge ligger 2,3 kilometer västnordväst om grottans registrerade punkt, alltså i samma skogsparti.
Hembygdsföreningens rader om Ödesäng
Längre söderut, i beskrivningen av gården Ödesäng, har Grödinge hembygdsförening lagt in tre meningar om honom mitt i en text som annars handlar om ladugårdar, en lillstuga som renoverades 1972 och en blåsbälg på vinden. Meningarna lyder: Tumba-Tarzan gjorde på sin tid inbrott 3 gånger. Han bosatte sig med 3 schäferhundar i Ullstugan. Vid en jakt på honom förekom en eldstrid vid Högkullberg.
Föreningen anger att uppgifterna på sidan kommer från Hans och Harriet Borgström där inte annat sägs. Ödesäng ligger enligt samma text på en bergkulle ungefär en kilometer öster om väg 225 från Brink, vilket är knappt elva kilometer söder om Tumba.
Den lokala dokumentationen pekar alltså ut tre olika platser i Grödinge som hans tillhåll: grottan under flyttblocken, boplatsen vid Tyttinge och Ullstugan vid Ödesäng. Ingen av källorna pekar ut en enda adress, och det är förmodligen just poängen med hur en person som höll sig undan använde ett skogsområde.
Namnet i Stadsmuseets bildarkiv
Det som binder öknamnet till en människa av kött och blod finns i Stadsmuseets samlingar. Där ligger ett pressfotografi från Svenska Dagbladets arkiv, fotonummer SvD 26399, daterat den 23 juni 1954. Bilden är publicerad via Stockholms stads kunskapsbank Stockholmskällan och heter Tumba-Tarzan (Rolf Johansson) jagas i skogarna kring Tumba. Det är ett arkivbelägg både för det borgerliga namnet och för att jakten på honom pågick i juni 1954. Arkivets egen ortsangivelse är skogarna kring Tumba, utan närmare precisering, och posten anger att platsen inte kan visas på karta. Att det skulle vara just skogarna i Grödinge säger fotografiets post alltså inte.
Där kunskapen tar slut
Det naturliga nästa steget vore dagspressen från 1954, och den vägen är stängd hemifrån. Kungliga bibliotekets tjänst Svenska tidningar skriver i sin egen guide: ”OBS! För närvarande kan du endast söka i material äldre än 100 år på distans. På KB och anslutna bibliotek kan du söka i och läsa det skyddade materialet, yngre än 100 år, som vanligt.” Femtiotalet ligger alltså bakom den spärren.
En sökning på Tumba-Tarzan i den fritt sökbara delen ger tolv tidningssidor, och samtliga är sammanträffanden från 1918 till 1926: Tumba pappersbruk som råkar stå på samma sida som en Tarzanfilm på Brunkebergsteatern eller en häst som hette Tarzan. Botkyrka hembygdsgille, som annars dokumenterar ortens historia flitigare än någon annan, nämner honom inte på någon av sina publicerade plats-, text- eller bildsidor.
Därför står det inte på den här sidan när han föddes eller dog, vilka år han rymde eller dömdes, eller var stugan han växte upp i låg. De uppgifterna finns i omlopp, men de är återgivna i led efter led utan att gå att kontrollera mot arkivmaterial härifrån. Sidan skiljer alltså på två slags uppgifter. Det som går att belägga i arkiv och register står här som belagt. Det som bara är nedtecknad lokal tradition står här med sin källa och sin osäkerhet utskrivna, oavsett var traditionen tecknats ned: de tre inbrotten och eldstriden vid Högkullberg i hembygdsföreningens text lika väl som registrets uppgift om stölderna. Den som vill längre får söka i det skyddade tidningsmaterialet på plats hos Kungliga biblioteket eller ett anslutet bibliotek.
Ortens andra namn som blev riksbekant
Två personer med efternamnet Johansson gjorde ortsnamnet Tumba känt i hela landet under samma decennium, på varsitt sätt. Sven Tumba hette Johansson när han som tioåring flyttade hit, fick sitt smeknamn efter orten först sedan familjen lämnat den och tog 1965 namnet som efternamn. Rolf Johansson valde inte sitt, utan fick ortsnamnet fastklistrat på ett öknamn som pressen satte på honom.
Ortsnamnet självt är äldre än dem båda och kommer varken från idrottsmannen eller från skogarna. Botkyrka hembygdsgille härleder det till gården Tuna och till kvarnarna i fallen där Tumba bruk anlades 1755, men skriver själv att Tuna ”skulle kunna” vara gården som gett orten sitt namn och att kvarnarna ”troligen” låg på Tunas mark. Härledningen är alltså en tolkning, om än den etablerade. Kändisskapet är påklistrat på dem båda. Det som är ortens eget i den här historien är inte mannen, utan marken: ett par kvadratkilometer barrskog och flyttblock i Grödinge, som råkar vara den enda plats i Sverige där ordet Tarzan står i det nationella lämningsregistret.
Senast faktagranskad: 28 augusti 2026