Kommunen heter Botkyrka efter en kyrka, och kyrkan heter så efter en man. Namnet betyder ungefär Botvids kyrka, och Botvid var en lokal helgongestalt vars grav en gång låg här i norra Botkyrka. När den medeltida stenkyrkan restes vid platsen för hans reliker följde namnet med, först på kyrkan, sedan på socknen och till slut på hela kommunen. Botkyrka kyrka är alltså ursprunget till ett ortnamn som i dag bärs av drygt 96 000 invånare.
Mannen bakom namnet
Botvid var enligt traditionen en lekman från Mälardalen som döptes under en handelsresa till England och sedan verkade som missionär i sina hemtrakter. Han fick ett våldsamt slut. Enligt Svenskt biografiskt lexikon, utgivet av Riksarkivet, dödades han omkring år 1120 på ön Rogö i Södermanlands skärgård av en träl som han själv hade friköpt och undervisat. Trälen ska ha halshuggit Botvid och hans följeslagare Esbjörn med Botvids egen yxa medan de sov. Kroppen begravdes först i Säby.
Berättelsen är en helgonlegend och ska läsas som en sådan, men den förklarar varför just den här platsen blev helig. Botvid räknas tillsammans med Sankt Eskil till Södermanlands skyddshelgon, och hans kult växte sig stark under medeltiden.
Från Botvidakirkia till Botkyrka
Kopplingen mellan helgonet och orten går via reliker och en byggnad. Botvids bror Björn lät enligt legenden uppföra en träkyrka på gårdsmark nära sjön Aspen, och dit fördes Botvids kvarlevor. Den kyrkan kallades Botvidakirkia, alltså Botvids kyrka, och där bevarades martyrens namn. Det är den formen som med tiden nöttes ner till Botkyrka. Att helgonet gett namn åt både församling, kyrka och kommun bekräftas också av Botkyrka församling.
Träkyrkan ersattes senare av en stenkyrka i romansk stil. Enligt Stockholms läns museum invigdes den år 1176 av ärkebiskopen i Uppsala tillsammans med biskopen i Strängnäs. Enligt traditionen var det Stefan, Uppsalas förste ärkebiskop, och Vilhelmus i Strängnäs. Det är stommen i den kyrka som fortfarande står kvar.
Vad bebyggelseregistret berättar
Byggnaden är dokumenterad i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, som klassar den som kyrka av typen enskeppig salkyrka. Registret daterar kyrkans olika delar var för sig, och tillsammans läser de som en tidslinje i sten:
- Långhuset knyts till invigningen 1176.
- Tornet restes någon gång mellan omkring 1180 och 1240-talet och saknar murförband med långhusets västgavel.
- Vapenhuset tillkom under 1300-talet.
- Kor och sakristia tillkom under 1300-talet.
Som medeltida kyrka i bruk är Botkyrka kyrka ett kyrkligt kulturminne och skyddas enligt kulturmiljölagen. Något dendrokronologiskt daterat virke, alltså en datering gjord med årsringsanalys, redovisas inte i registrets uppgifter, så de äldsta årtalen vilar på legend och skriftliga källor snarare än på provtaget trä.
Att besöka kyrkan i dag
Kyrkan ligger i norra Botkyrka, längs den gamla stora landsvägen mot Södertälje. På och kring kyrkogården står fyra runstenar bevarade, ett spår av att platsen var bebodd långt före stenkyrkan. Stockholms läns museum beskriver kyrkan som en aktiv pilgrimskyrka, och den fungerar än i dag som församlingskyrka.
Ett besök går att väva ihop med annat i trakten. Vill du förstå hur orten Tumba växte fram kan du läsa mer om bygden på vår sida om Tumba, gå vidare till pappersbrukets historia på Tumba bruksmuseum eller ta en promenad i det gröna vid Hagelby gård och park. Kyrkan knyter ihop den moderna kommunen med en martyr som levde och dog här för snart tusen år sedan, och som gav hela Botkyrka dess namn.
Senast faktagranskad: 21 juli 2026